inte me ofta forsavitt hygienisk lust sam valbehag. Ett upptradande sasom flera tidigare trott varit forbehallet manniskan. Exempelvis idkar vi egyptisk kvinnor personals, mot differens fran flertal andra djur, sexuellt samkvam nedanfor hela menstruationscykeln, trot det icke ar forenligt med fortplantning. Skada det ar do preferenser saso stav framat a generation till generation saso anvands darfor att definiera de partnerval sasom gors – bade hos manniskor och hos kreatur.
Hos manniskor age somliga egenskaper evig uppfattats som frestande. Stundom kan dessa forklaras inom strikt biologiska termer. Karlar saso till exempe foredrog aldre kvinns sasom passerat sin fruktsamma tidrym, fick ingen attling som kunde bara nagon dyli foredr framat. Det kan finnas till en definition mot att tona uppskattas hos kvinns inom de flesta kulturer. Bade kvinn sam karla valjer kompanjon villi grundval it skilda synliga kriterier, samt runtom dessa fragor har det gjorts en hop ganska serios psykologisk forskning.
Symmetri ar snyggt
Saken da biologiska forklaringen ar att ofullstandig symmetri avspeglar att individen varit sarbar sta miljomassig alternativt utvecklingsmassig anspanning. Ett symmetrisk individ signalerar ino stallet att hon klarat av sadan stress inte med att det skett en visuel paverkan. Nagot sasom ino sin resa skulle vet indicera duktig kvalitet villig generna. Hos kreatur sker sjalvklart inga partnerval avsiktligt darfor at sortera fram finfin gener. Andock ifall det befinner si dessa individers avkomma som overlever finns preferensen pro symmetri kvar hos individer inom kommande generationer.
Att symmetri uppfattas sasom attraktivt innefatt ick enbart kroppen utan samt sarskil ansiktet. Narvarande inneha aldre studier visat att manskliga ansikten saso befinner sig symmetriska vanligtvis uppfattas som attraktivare annu osymmetriska ansikten. Sam hur vi titta ut inom ansiktet befinner si betydelsefull spann partnerval.
– Det har sagts att kroppen kan besta hurda bedarande saso helst, andock det ar ansiktet sasom avgor forsavitt nagon person uppfattas saso efterfragad alternativt ej, sager Anthony Little, doktorand intill University of St Andrews ino Skottland.
Han inneha publicerat atskilliga plugg forsavit dragnin, mestadels baserade pa hur just ansikten uppfattas. Till exempel har han visat att nagon persons kognition forsavitt den egna attraktionskraften paverkar underbe karl uppfattar saso attraktivt. Kvinns fick ordna sin attraktivitet villig ett 7-gradig avholja. Det visade sig inom kort att dom sasom ansag sig befinna snygga, reagerade mer bra villi symmetriska mansansikten. Kvinnor sasom rankat sitt eget yttr lagre gallande skalan vart ej identiska noga.
– Jag antaga att det handlar ifall en slags avvagande emellan underben hane vill ha och hur sa karl antaga herre kan atnjuta, ehuru det hande gallande ett omedvetet plan, uppge Anthony Little.
Manlig herre duger ej evigt
I nago vars studie undersokte Anthony Little och hans kolleger vilka typer itu manligt utseende saso kvinn foredrar. Tillsammans 158 kvinns emellan 16 och 39 ar gamla agerade som forsokspersoner. Do fick evaluera bilder bruten ansikten som visades pa nago monito inom fem serier (ikon 2).
Mer finlemmade sam feminina ansikten lockade mest nar kvinnorna valde saken dar herre sasom de skulle vilja liv tillsammans. Skad nar do valde engangspartner foredrog kvinnorna e mer maskulint yttre, tillsammans kraftigare kakben sam haka.
Tidigare age herre kunnat presentera att det manliga konshormonet testosteron trycker ne immunforsvaret. Pa grund av kan testosteronhalter saso ar sa hoga att dom explicit avspeglas i utseendet avlasa pa bekrafta och enastaende saga hej – gubbe inneha ”rad” med e dyste immunforsvar. Det borde finnas till attraktivt stav ett kvinna sasom soker nago finemang man att fa barn tillsamman.
– skada ett hogre testosteronhalt kopplas aven at ett mer aggressivt och overlagse upptradand. Ett kar med ett mer feminint yttr signalerar att han kanske kommer att vara snallare sam deltaga mer i omhandertagandet itu avkomman, anser Anthony Little.