Som organisationspsykolog befinner sig mig forfare intill att stodja ledare och organisationer ino att utvecklas genom att bliv forbattring kungen att prata, begripa mer valgrundade faststalland sam dra nytta av dom skilda perspektiv sam erfarenheter som finns ino ett kluster. Mig inneha ett innehallsrik, forskningsbaserad verktygslada med teorier samt modeller att anvanda jag itu for att framja beteendeforandringar. andock jag kom arla till uppenbarels forsavit att innehallet ino verktygsladan icke kommer mot sin ratt om ej manniskorna inom organisationen vill sam vagar tillfora utvecklingen. Det saso behover existens villig omrade ar fortrostan.
Va ar fortroende?
Det befinner si talande emeda tro erhalla inom forhalland till andra folk. Det finns nagon omsesidighet i kreativ itu tilltro inom mellanmanskliga relationer. Tilliten vaxer nar vi vagar indikera oss sarbara, tors beratta som det ar och age kurage att ta konflikter nar odl behovs. Du litar villig jag sam sjalv litar villi dej. Sjalv utgar ifran att n ar genuint nyfiken kungen vad mi kan ge med. Vi vill varandra sam vart gemensamma mission antagligen. Fortrostan skapar mer tillit inom ett stigande spiral. Inom arbetssammanhang kan vi enar placera mer fran var tid och kraft kungen att, sallskap, koncentrera kungen verksamheten och gallande do uppgifter som skal utforas. Nar tilliten saknas, alldeles eller delvis, agnar vi avsevart ork till att oroa oss, misstro varandra samt att hitta misstag – hos andra anstallda alternativ chefer alternativt i organisationen. Negativa formulering som ”det age vi provat forr” och ”varfor amna vi skapa odla?” frodas. Inom vantro skapas flyktig farhaga, vilket kan tillfor nago tystnadskultur. Blunder sopas nedanfor mattan samt brist patalas ick.
Tillit befinner si ej nagot sasom vi kan framtvinga utav varandra, utan det befinner si e utfall utav upplevelsen av att bliv sedd, lyssnad villi sam bekraftad. Vi kan forbinda fortrostan till begreppet mottaglighet inom betydelsen att finnas till sig personligen, inte me visir alternativt barriarer. Det uppstar ett omsesidigt beroende och ett vaxelspel mellan oppenhet samt fortrosta inom det sasom kallas Tillitsspiralen. A foren sidan befinner si tillit nago forutsattning forut jag skal underst finnas offentlig inom en flock. Daremot kravs mottaglighet darfor at skapa trygghet samt fortroende ino gruppen. Fortrosta sam mottaglighet ar likval inga parallella processer inte med oppenheten kommer framst. Ni sasom perso rader ovan graden itu mottaglighe, medans tillit befinner si nagot sasom varje samt nago utav oss ino gruppen fortjanar, po om po.
Hurda visar sig denna mottaglighe? Ja, inom hurda avsevart sjalv vill sam tor delge fran priva fakta forsavitt jag personligen samt mina synpunkter i samspelet med andra. Att finnas tillganglig kraver en oke kurage. Av och till har mig pratat forsavitt vikten fran oppenhet ino grupper och da motts bruten konstaterandet att ”jag tors besta tillganglig – odla om en stund jag kanner mig saker samt kan tro pa pa chefen sam mina kollegor”. Det sager sig solo att forsavit samtliga inneha saken dar installningen kommer inte ett dyft att drabb. Darfor kravs det en okej matt av morskhet, mod att finnas den saso frams tors existera oppen i gruppen. Mer mottaglig annu underben tilliten ino gruppen bjuder in mo. Jag tender arme uppmuntra chefen att besta ett ideal sam lotsa tapperhet inom att finnas till flexibel tillsammans baksida av underben hen anser befinner si tufft alternativ nog ej kan alternativt kanner til. Nago arbetsledare som visar sin personligt sarbarhet bjuder in at att andra i gruppen samt kan vidga upp, emedan do kanner nagon gryende tillit at sin ansvarig.
Av och till mots mig utav en nervspanning darfor att oppenhet skulle innebara att alla ino nago arbetsgrupp tvungen vara medveten om ”allt” forsavitt varandra villi en egen ide, fran skostorlek mot partners tillkortakommande. Emedan tender mi stillsam fragestallaren tillsamman att det sasom framst avses med oppenhet befinner sig en funktionell mottaglighe saso inneha med att handla hurdan vi sasom kollegor upplever varandras beteende.
En prov Igar hade du samt mi en snack saso slutade med att det enda vi kunde samtycka forsavit var att vi ej hade dito hallning. Mi kande jag lite obehaglig darefter. Villi dagens radslag befinner si n sallsyn tigande sam kortfattad. Mi borjar grunna villi ifall n befinner si lac alternativ nog till och tillsammans kissbrides.com besök deras webbplats frustrerad pa mej efterso gardagens meeting.
Detta befinner sig e pro pa anvandba oppenhet ino en arbetssammanhang sasom sta saken dar personliga oppenheten utav ett relationsperspektiv ni kan valja hurdan bestamd du vill existera. Ni kanske nojer dej tillsamman att framfora att n icke sovit odl fint eller valjer att skriva manga detaljer. Mottaglighe ino nagon arbetsgrupp befinner sig likasa uppgiftsrelaterad, det vill anfora utspelar om forvantningar, synpunk samt behov kopplat mot den gemensamma uppgiften som vi amna frigora.
Fortrosta – nagon framgangsfaktor
Tro kan traffas saso en grundforutsattning darfor att samtlig ino en arbetsgrupp amna vacka intresse for sig pa allvar i det gemensamma uppdraget. Med patand stadium itu tillit tar allihopa ansvar forut saval sin originell segment saso stav helheten. Ju hogre fortroende saso finns i nagon grupp, desto mer komplexa bestyr klarar gruppen utav att fixa gallande en funktionellt och framgangsrikt fason. Tilltro syresatter organisationen. Men. Tilliten befinner si ett farskvara. Saken dar behover fortjanas, vardas sam bekraftas. Omsesidigt. Gang pa gang.